TLAXCALA تلاكسكالا Τλαξκάλα Тлакскала la red internacional de traductores por la diversidad lingüística le réseau international des traducteurs pour la diversité linguistique the international network of translators for linguistic diversity الشبكة العالمية للمترجمين من اجل التنويع اللغوي das internationale Übersetzernetzwerk für sprachliche Vielfalt a rede internacional de tradutores pela diversidade linguística la rete internazionale di traduttori per la diversità linguistica la xarxa internacional dels traductors per a la diversitat lingüística översättarnas internationella nätverk för språklig mångfald شبکه بین المللی مترجمین خواهان حفظ تنوع گویش το διεθνής δίκτυο των μεταφραστών για τη γλωσσική ποικιλία международная сеть переводчиков языкового разнообразия Aẓeḍḍa n yemsuqqlen i lmend n uṭṭuqqet n yilsawen dilsel çeşitlilik için uluslararası çevirmen ağı la internacia reto de tradukistoj por la lingva diverso

 19/05/2013 Tlaxcala, the international network of translators for linguistic diversity Tlaxcala's Manifesto  
English  
 EUROPE 
EUROPE / Tadiwennit ed Murad Hofmann : Ineslem ay mechuṛen akk deg Lalman
Date of publication at Tlaxcala: 31/05/2012
Original: Aktueller Interview mit Murad Hofmann
Translations available: Français 

Tadiwennit ed Murad Hofmann : Ineslem ay mechuṛen akk deg Lalman

Islamische Zeitung

Translated by  Omar Mouffok عمر موفق

 

Aduktur Murad Wilfried Hofmann ilul deg 1931, yerna yeɣra lqanun. Hofmann yeqdec d adiplumati 31 n yiseggasen, yerna ifuk amecwaṛ-nnes n uqeddic d anmahal (ambassadeur) n Lalman deg Ldzayer ed Meṛṛuk.

Hofmann yeqqel d Ineslem deg 1980, yerna iḥujj-d seg Mekka acḥal d tikkelt. Gar 1983 ed 1987, yeqdec d anemhal n usselɣu (directeur de l’information) deg Temsisit Taṭlasit. Deg 1992, yessuffeɣ-d adlis n « Der Islam als Alternative » (Lislam d Tamlellit [alternative]), d adlis ay yeqqlen mechuṛ yerna ssuqqlen-t-id ɣer waṭas n yilsawen. Sakkin, deg 1996, Hofmann yessuffeɣ-d adlis n « Reise nach Mekka » (Ṣṣfer ɣer Mekka). Ma deg 1999, Hofmann iɛawed-as taɣuri i tsuqilt-nni n Leqran ay d-iga Max Henning ɣer talmani. Ma deg 2000, Hofmann yessuffeɣ-d adlis n « Der Islam im 3. Jahrtausend“ (Lislam deg umagim [millénaire] wis tlata]“.

Hofmann yettwaɛraḍ-d aṭas akken ad yeg isaragen, yerna, ass-a, la yettekkay deg waṭas n yisaragen ay d-yettilin deg Tuṛuft, deg Yiwunak Yeddukklen ed tmura tinselmin.
 

Islamische Zeitung : Mass Hofmann, kecc tzedɣeḍ deg temdint n Aschaffenburg, deg Lalman, am wakken ay tzedɣeḍ deg temdint n Sṭembul, deg Ṭṭerk. Maca anda ay yettaɛjab lḥal ugar?

Murad Hofmann : Deg unebdu, zeddɣeɣ deg Ṭṭerk, ma deg tegrest, zeddɣeɣ deg Lalman. Bɣiɣ ad ḥulfuɣ ama i unebdu, ama i tegrest, imi, deg Lalman, tikkal ur nettḥulfu i wemgerrad gar-asen. Deg Lalman, tagrest tettas-d s tidet, ɣas ma yella yettismiḍ lḥal ugar n tmura niḍen, maca da, kullec la itteddu akken yessefk.

Amek ay tettwaliḍ tagnit deg Sṭembul ussan-a, ladɣa deg wayen yerzan tudert n yal ass?

Ṭṭerk attan, ussan-a, deg teswiɛt iweɛṛen ama seg yidis n tdamsa, ama seg yidis n tsertit! Asmi ay uɣeɣ tameṭṭut-inu (d Taṭerkit), 25 n yiseggasen aya, idrimen n Ṭṭerk llan sɛan azal. Yiwen n umaṛk almani yeswa 14 n tliratin tiṭerkiyin. Ass-a, yiwen n umaṛk almani yeswa 623.000 n tliratin tiṭerkiyin. Seg tama niḍen, aql-iyi ttuqennɛeɣ adabu aṭerki yebɣa ad yegdel (ad yemneɛ) tuddna deg tmesgidiwin (lejwameɛ), maca adabu yebɣa ad yeg aya cwiṭ, cwiṭ. Deg tazwara, nnan-d llan bɣan ad rren timesgidiwin akk ad tteddnent ɣef yiwet n teswiɛt. Nnan-d aya d ayen ara « yesselhun » tuddna, maca lemmer ad d-yili waya, aṭas n yimaddanen ara d-yafen iman-nsen war axeddim. Imir-a, ɣef wakken nesla, adabu yegdel (yemneɛ) asseqdec n yimesmeɣren (haut-parleurs) deg 65 n tmesgidiwin deg temdint n Fatih, yerna, ɣef leḥsab n udabu, mi ara d-ddnen lecyax deg wanect-a akk n tmesgidiwin, aya itteg “lḥess d ameqran”. Deg temdint n Fas, deg Meṛṛuk, llant 330 n tmesgidiwin. Mi ara d-ddnen lecyax deg tmesgidiwin-a ɣef tikkelt, d ayen icebḥen. Taɣect n tuddna tettaweḍ arma d iceṛfan ay d-yezzin i temdint-a, yerna aya yecbeḥ s waṭas. Maca ma tkemmel akka, tikkelt ay d-itteddun, ahat, i wakken ad ḥebsen aya, ad gezmen trisiti, sakkin ad neqqim acḥal n wussan ur nsell i tuddna. Ahat akka ara gen i wakken ad ḥebsen tuddna.

Ussan-a, yegget wawal ɣef “Lislam n Tuṛuft [euro-islam]“, d acu ara tiniḍ deg wanect-a?

Tamezwarut, d Bassam Tibi [1] ay d amezwaru ay yesqedcen awal-a, yerna, ad awen-iniɣ kan tidet, ur iyi-yeɛjib “Lislam” ay yebɣa netta. Nekk, ar ass-a, werɛad ur sqedceɣ awal-a imi ay ttwaliɣ imdanen ay t-yesseqdacen d wid ay yebɣan tameddurt aydeg ara tili waṭas n “Tuṛuft” ed cwiṭ kan n Lislam.
 
Ɣas akken, nekk daɣen ttwaliɣ Lislam yesɛa llun-nnes deg yal tamurt aydeg yella. Ɣef umedya (lemtel), mmuqqlet ɣer Lislam deg Yiwunak Yeddukklen n Temrikt. Ɣef wakken ttwaliɣ, yella ussirem akken ad yesɛu Lislam ad yesɛu azekka icebḥen deg tmurt-a. Din, Lislam iḥuza-t aṭas yedles n yiberkanen n Temrikt, yerna yedder s ljehd n liman n yiberkanen-a. Nnig waya, deg Yiwunak Yeddukklen, llan aṭas n Yinselmen aggagen (intellectuals), imi amur ameqran seg yiminigen inselmen ay itteddun ɣer Yiwunak Yeddukklen ttasen-d ɣer tmurt-a d inelmaden.
 
Ɣef waya, amur ameqran seg Yinselmen n Yiwunak Yeddukklen d isdawanen (universitaires), yerna lumma tineslemt n Yiwunak Yeddukklen d nettat ay yesɛan aṭas n yesdawanen ma nquren-itt ɣer trebbaɛ n ddyanat niḍen deg tmurt-a. S waya, yal 5 yemsujjiyen (iṭbiben) deg Marikan, ad naf yiwen seg-sen d Ineslem. Nnig waya, aṭas seg-sen, asmi ay llan d inelmaden, ɛezmen ad ttṣeddiqen 10% seg yedrimen ay rebbḥen i lmend n Lislam. Yerna, win yellan d imsujji (aṭbib) deg Marikan, ɣas ini d ameṛkanti.
 
Deg wussan-nni imezwura n Ctembeṛ [2001], uqbel ma llant-d tedyanin-nni n twaɣit, ttekkaɣ deg yiwet n temlilit deg Chicago, tga-tt ISNA [Islamic Society of North America – Tiddukla Tineslemt n Temrikt n Ugafa]. Deg temlilit-a, ttekkan azal n 33.000 n Yinselmen n Marikan, ugar n wezgen seg-sen d ilemẓiyen n qell n 24 n yiseggasen, yerna amur ameqran seg-sen d tisednan (tilawin). Yella-d yiwen n usarag aydeg qedceɣ d aselway n temlilit, d asarag aydeg ara d-mlilen Wudayen, Imasiḥiyen ed Yinselmen, yerna aseqqamu n umager n usarag-nni llan deg-s 20 n Yinselmen, 19 seg-sen d imsujjiyen (iṭbiben). S waya, ttwaliɣ tawennaḍt am ta tezmer ad d-tarew ayen umi nezmer ad nsemmi Lislam amarikani, imi din, llan waggagen (intellectuels) ugar n wanect llan deg trebbaɛ tinselmin deg tmura niḍen.

Mi twalaḍ tugniwin n tedyanin n 11 Ctembeṛ, d acu umi tḥulfaḍ d amezwaru?

Deg tazwara akk, xemmemeɣ yezmer lḥal, ahat ad ilin d ikamikazen-nni n Japun ay igan tiyita-a imi ay bɣan ad d-rren ttaṛ ɣef wayen ay gan Yimarikaniyen deg Nagasaki ed Hiroshima. Maca, cwiṭ kan sakkin, banent-iyi-d lumuṛ, dɣa nniɣ-as deg wul-inu: “Ad yeṣṣer Ṛebbi Inselmen”.
 
Yella yessefk fell-aɣ, nekkni s Yinselmen, ad nberri seg Ben Laden uqbel ma ḍrant-d tedyanin-a. Nekk, uqbel ass-nni, werjin sliɣ awal ɣef Lqaɛida, maca nesla yagi awal ɣef Usama Ben Laden. Deg Lislam, Ineslem ur yettalas ad yessekfeṛ Ineslem niḍen, yerna ula d Ben Laden ur nettalas ad d-nini fell-as aya. Deg tidet, amdan-a yefrurex-d deg yiwen n wenrar yerkan. Leqran yesḥaṛṛem ɣef wemdan ad ineɣ iman-nnes, akken tebɣu tili tegnit. Ɣef waya, xelɛeɣ mi walaɣ kra n yemdanen ay yesɛan amkan s wazal-nnes ɣer Yinselmen, fkan lḥeqq i tenṭagin-a (attentats) n tmenɣiwt n yiman.
 
Neẓra, deg umezruy n yemdanen, aṭas seg tɣawsiwin tucmitin akk ay d-yellan, llant-d s yisem n ddin yerna gant-tent yemdanen ay iɣilen sɛan lḥeqq. Ɣef umedya, zik, ɣer Yinselmen, llan yimenɣawen (iqettalen) umi ttinin “iḥcayciyen [assassins]”. Imdanen-a llan ttakfen-asen leḥcic (lkif), sakkin ttaznen-ten ad nɣen kra n yemdanen am Nizam Al-Mulk, yerna nitni s timmad-nsen ttmettaten mi ara ddun ad nɣen.

Seg wass n 11 Ctembeṛ ar ass-a, mazal-ik tettwaliḍ imḍebbren ur yellin d inselmen s tmuɣli yelhan neɣ ala?

Murad Hofmann :Ih. Deg weɣmis n Islamische Zeitung, ɣriɣ amek Günther Grass yuwey-d tikli yelhan akked Yinselmen. D acu kann, seg tama niḍen, yessefk ad d-iniɣ seg wasmi ay d-llant tedyanin-nni n 11 Ctembeṛ ar ass-a, werɛad ur d-yelli ussenqed alqayan, deg Marikan, ɣef tsebbiwin ay yessawḍen ɣer tedyanin-a. Yerna tagnit-a mazal-itt ar ass-a deg Marikan: yuɣ lḥal, ar ass-a, deg Marikan, yiwen ur yettalas ad yessenqed neɣ ad inadi ɣef tsebbiwin ay yessawḍen s Ahulukust. Ttawilat n yisalan ur ttajjan yiwen ad d-yenṭeq neɣ ad d-yessefhem tisebbiwin ay yessawḍen s Ahulukust, imi ass-a, wid ay yeḍḍfen ttawilat-a tteddun s lɛeqleyya-nni n “ma yesfehmeḍ-d kullec, ad tsemmḥeḍ kullec“. D acu kan, mi ara qemḍen awal i wid ay yebɣan ad d-sfehmen tisebbiwin n Uhulukust deg Marikan, aya yettɛawan ula d Isṛayil. 
 
Ur nezmir ad d-nessefhem neɣ ad nnadi deg yiẓuran n tedyanin n 11 Ctembeṛ war ma yessaweḍ-aɣ waya ɣer Isṛayil. Skud mazal Isṛayil tetteg lbaṭel, mazal ad d-nnulfun yemdanen am Ben Laden. Iɣlanen Yeddukklen (Nations Unies) yessuffuɣ-d tineɣtusin (résolutions), maca tineɣtusin-a ssefɛalen-tent kan mgal tmura tinselmin am Lɛiraq. Ula d yiwen wass ur nwala tineɣtusin ay yettwasfeɛlen deg leṣlaḥ n Yinselmen. Deg Kacmir, yella yessefk ad d-tili tsefrent (référendum) azal n 40 n yiseggasen aya i wakken ad fernen yimezdaɣen n tmurt-a azekka-nsen!  Ma deg wayen yerzan Falesṭin ed Isṛayil, ɣas llant-d aṭas n tneɣtusin n Yeɣlanen Yeddukklen, ula d yiwet seg-sent ur tettwassefɛel deg wenrar! 

D acu-tt tenṣiḥt ara tefkeḍ i Yinselmen ay yeddren deg Lalman ed Tuṛuft?

Ugadeɣ lemmer Inselmen ad d-afen iman-nsen deg tegnit aydeg dima ttwaḥqaren yerna dima ḥwajen tallalt. Nekkni s Yinselmen ur nzemmer ad nili nejhed arma nesɛa ayen ara d-nawey d amaynu yerna yenfeɛ i wid ay d-yezzin fell-aɣ, yerna ur yessefk ad nkemmel deg lɛeqleyya-a aydeg nezga nessutur war ma nefka-d kra. Ar ass-a, mazal-aɣ kan nessutur: nebɣa ad nesɛu azref ad nsel i tuddna, nebɣa ad nemḍel imattanen-nneɣ (lmeyytin) akken ay d-yenna ddin-nneɣ, nebɣa ad nesɛu azref ad nezlu iɣersiwen-nneɣ s tmezliwt n leḥlal – nessutur kan izerfan. Ma d wid ay d-yezzin fell-aɣ, ttwalin-aɣ, ula mi ara nettwaqbel gar-asen yerna nettwaqader, nezga nessutur ugar. S waya, wid ay d-yezzin fell-aɣ ur aɣ-qebblen s tidet arma d asmi ara asen-d-nessken nesɛa ayen ara asen-nefk, yerna ayen akken ay nezmer ad asen-t-nefk d ayen ay ten-ixuṣṣen, d ayen ay ḥwajen s tidet. Nekkni nezmer ad ten-nɛawen akken ad ssinfen i wakk tiɣawsiwin-nni tucmitin ay yezzuɣren Ataram (Lɣerb) ɣer uxeṣṣar deg wenrar n yedles. Aṭas n medden, ass-a, ttwalin zemrent tɣawsiwin ad ṣeggment xir n wakken llant ass-a. Aṭas n medden ay yeddan ed yikabaren izegzawen, ma d wiyaḍ, la qqaren ɣef Lislam, ma d wiyaḍ, d Ṛebbi ṣebḥan-S ay ten-id-Iheddun srid ɣer ddin-a. Deg tidet, ula d tisuqilin n Leqran, ama d tid yelhan, ama d tid n diri, akken ma llant zemrent ad d-hdunt amdan ɣer Lislam. Nnig waya, sdeffir tedyanin n 11 Ctembeṛ, amḍan (nombre) n yemdanen ay d-ikeccmen ɣer Lislam ur yenqis! Yagi, ussan-ayyi kan, ḍḍfeɣ-d yiwet n tebṛat sɣur yiwen n umesnafsi (psychologue) ay yeɣran deg Lalman yerna atan la itteddu ad yekcem ɣer Lislam.

[1] Bassam Tibi : d amassan almani n tsertit, laṣel-nnes d asuri, ilul deg Dimecq deg 1944, yerna iqeddec d aselmad deg tesdawiyin n Göttingen, Harvard ed Cornell. Tibi yeqqar ɣef wassaɣen (relations) igraɣlanen, yerna yura-d aṭas n yedlisen ɣef tɣelnaẓri (nationalisme) taɛṛabt, d idlisen ay d-yeffɣen s talmanit, tanglizit ed taɛṛabt.  

 




Courtesy of Tlaxcala
Source: http://www.enfal.de/ak10.htm
Publication date of original article: 24/01/2002
URL of this page: http://www.tlaxcala-int.org/article.asp?reference=7419

 

Tags: Lalmanyineslem (yinselmen)LislamTadukli Tuṛufit11 Ctembeṛ
 

 
Print this page
Print this page
  Send this page
Send this page


 All Tlaxcala pages are protected under Copyleft.