TLAXCALA تلاكسكالا Τλαξκάλα Тлакскала la red internacional de traductores por la diversidad lingüística le réseau international des traducteurs pour la diversité linguistique the international network of translators for linguistic diversity الشبكة العالمية للمترجمين من اجل التنويع اللغوي das internationale Übersetzernetzwerk für sprachliche Vielfalt a rede internacional de tradutores pela diversidade linguística la rete internazionale di traduttori per la diversità linguistica la xarxa internacional dels traductors per a la diversitat lingüística översättarnas internationella nätverk för språklig mångfald شبکه بین المللی مترجمین خواهان حفظ تنوع گویش το διεθνής δίκτυο των μεταφραστών για τη γλωσσική ποικιλία международная сеть переводчиков языкового разнообразия Aẓeḍḍa n yemsuqqlen i lmend n uṭṭuqqet n yilsawen dilsel çeşitlilik için uluslararası çevirmen ağı la internacia reto de tradukistoj por la lingva diverso

 21/05/2013 Tlaxcala, the international network of translators for linguistic diversity Tlaxcala's Manifesto  
English  
 ABYA YALA 
ABYA YALA / Nicaragua tettkemmil deg webrid n Tsandinit akked Daniel Ortega
Date of publication at Tlaxcala: 12/11/2011
Original: Le Nicaragua sandiniste persiste et signe
Translations available: Español  English 

Mass Daniel Ortega iɛawed yettwafren d aselway n tmurt
Nicaragua tettkemmil deg webrid n Tsandinit akked Daniel Ortega

Maurice Lemoine

Translated by  Omar Mouffok عمر موفق

 

Win ara yeffɣen s izenqan n Managua (tamaneɣt n Nicaragua) kra n wussan uqbel ma llant-d tefranin, ad yerzu ɣef yegmamen iɣerfanen (quartiers populaires), ad yessiwel ed yimezdaɣen-nsen yerna ad iẓer amek tella ddeɛwa dinna, ad iger tamawt akk medden bɣan yerna ẓran d akabar ara irebḥen tifranin: d akabar n Terni Tasandinit n Weslelli Aɣelnaw (FSLN), yerna d Daniel Ortega, aselway n tmurt, d netta ara iɛawden ad yettwafren ɣef yiɣef n tmurt. Ula d issenqad (sondages), d isem-nnes ay d-ssuffɣen ad yerbeḥ, yerna d rrbeḥ ameqran.
 

Mass Ortega yella d yiwen seg yemḍebbren imeqranen deg tnekra tamasiḥit-tamaṛksit ay yessawḍen, deg 1979, ad tesseɣli adabu amesbaṭli n Anastasio Somoza deg Nicaragua. Ortega yettwafren, i tikkelt tamezwarut deg 1984. Deg tallit-nni, Nicaragua teqqel d yiwet seg tmura ay iḥuza yimenɣi-nni ameqran n Wemgaru (ṭṭrad) Asemmaḍ. Imarikaniyen snekren-d deg tmurt-a tigrawin timsellḥit umi semman “contra”, i wakken ad tt-ce wwlen. Imarikaniyen rkin izerfan n wemdan deg Nicaragua, yerna, deg 1986, Ccṛeɛ Agraɣlan n La Haye yuweḍ arma ay yeḥkem ɣef Yiwunak Yeddukklen ad xellṣen 17 n yimelyaṛen n yidulaṛen n lexḍeyya i Nicaragua ɣef ljal n uɛawen n Washington i tegrawin tiremmaɣin (tirebrabin) ay d-ikeccmen seg Honduras ɣer Nicaragua akken ad tt-cewwlen. Leḥkem-a n Wexxam n Ccṛeɛ Agraɣlan d win ayɣef sɛuẓẓgen yiselwayen imarikaniyen, yerna ar ass-a mazal qqnen fell-as tiṭṭawin-nsen. Deg 1990, Inicaragwiyen yufa-ten-id lḥal fkan yagi 30.000 n medden d asfel ɣef ljal n ccwal-a ay asen-d-gan Yimarikaniyen, yerna feclen seg taluft ay iḥuzan tamurt-nsen, dɣa d aya ay ten-yejjan ad fernen taselwayt n uyeffus, Violeta Chamorro. Sakkin, sdeffir ma ddren 16 n yiseggasen ddaw tsertit tanyulibiṛalit ay yefkan axeṣṣar i tmurt, Inicaragwiyen ɛawden fernen, deg wass n 5 Nwembeṛ 2006, Mass Daniel Ortega.

Semmus n yiseggasen sakkin (1), deg wass n 6 Nwembeṛ 2011, Ortega iɛawed yettwafren i tikkelt niḍen s 62% n tuɣac, yerna, s wegmuḍ-a, yugar s waṭas axṣim-nnes aṛemmas (entrepreneur) Fabio Gadea n Ukabar Alellam Imzireg (Parti Libéral Indépendant, 30%), am wakken ay yeṛmel axṣim-nnes n Ukabar Alellam Amesmenḍaw (Parti Libéral Constitutionnaliste – PLC), Arnoldo Alemán ay iqedcen ula d netta d aselway n tmurt gar 1997 ed 2002 (i wesmekti, Alemán yettwaḥkem yettucaṛeɛ yerna yeḥkem fell-as wexxam n ccṛeɛ deg 2003 ɣef ljal n yiwet n temsalt n tjuɛal). Dɣa deg tefranin-a, Alemán yerbeḥ-d kan 6% n tuɣac yerna, aya yezmer ad yili d tasebba ayɣef ara yeffeɣ seg wenrar n tsertit i lebda. Rrbeḥ-a deg tefranin d win ara yejjen akabar n FSLN n Ortega ad yeqqel d netta ay d ameqran deg wemni (parlement), yerna aya igerrez imi, naqal, yella ur yesɛi tigti (majorité).

Ikabaren n uyeffus, deg yiseggasen-a ineggura, qqlen sɛan yiwet n ḍḍbiɛa ay ten-icerken deg wakk timura n Temrikt Talatinit: mi ara rebḥen yisandiniyen (ixṣimen-nsen), ikabaren n uyeffus ttinin-d ur steɛṛfen s rrbeḥ-nsen. Ɣef leḥsab n yiyeffusen – akked waṭas n yimanayn (observateurs) – Ortega ur yesɛi azref akken ad d-yessers iman-nnes ɣer tefranin n tselwit, imi amagrad wis 147 n tmenḍawt (Constitution) yegdel (yemneɛ) i wakken yiwen ad yeḥkem tamurt snat tikkal yettemseḍfaren. D acu kan, ayt uyeffus ttun deg Tubeṛ n 2009, Tazeɣɣa n Tmenḍawt n Wexxam n Ccṛeɛ Aɛlayan tebṭel ayen ay d-yenna umagrad-a (2) - swaswa akken ay iga udabu deg Colombia, yerna d aya ay yejjan aselway Alvaro Uribe (3) ad iɛawed ad yettwafren deg tmurt-a ula ma llan aṭas ur t-iḥemmlen; yerna aya yeḍra ula deg Costa Rica war ma iwet-d deg-s yiwen, yerna d aya ay yejjan aselway Oscar Arias ad iɛawed ad yettwafren tikkelt niḍen deg tmurt-a.

Ma d aɣmis n La Prensa, yessuffeɣ-d awal-nni amessas ay zgan wayt uyeffus ssuffuɣen-t-id ɣef yexṣimen-nsen asmi ara rebḥen: “Axeṣṣar am wa yugar tukerḍa n tuɣac deg tefranin”. Yessefk ad d-nesmekti, deg Nwembeṛ n 2008, llant-d tefranin n tɣiwanin deg Nicaragua. Mi ɛeddant tefranin-nni, Eduardo Montealegre, amɣiwan (maire) n Managua (yerna d imḍebber n tbanka [banque]), ur t-yeɛjib lḥal [acku d isandiniyen n uzelmaḍ ay irebḥen], yerna yessuter i wakken ad yettwaɛawed leḥsab n tuɣac. Aseqqamu Aɛlayan n Tefranin yeqbel aya, d acu kan, imi ayt uyeffus-nni ay yessutren aɛawed n leḥsab ur sɛin ttbut ɣef tukerḍa n tuɣac, smenyafen ur ḥeddṛen deg wass-nni aydeg ay d-yella uɛawed-nni n leḥsab.

Nicaragua d tamurt aydeg amgaru (ṭṭrad) yejja-d ticraḍ d tilqayanin, yerna ass-a, tagnit-nnes tasertit teḥṛes. Ɣas ma yella idles aɣarim (culture civique) akked tugdut werɛad ur uɣen aẓar deg tmurt-a, maca Isandiniyen n uzelmaḍ dima steɛṛifen asmi ara xeṣren deg tefranin. Seg tama niḍen, yella-d kra n lexṣaṣ deg tefranin aydeg rebḥen. Amaru amatu (secrétaire général) n Tuddsa n Yiwunak n Temrikt (Organsiation des Etats américains – OEA), Miguel Insulza, yebder-d lexṣaṣat-a, d acu kan yerra tajmilt i « weɣref akked unabaḍ [lḥukuma]” ɣef tefranin-a, yerna yenna-d “Inicaragwiyen sseknen-d amek ay uwḍen ɣer weswir aɛlayan n ṣṣwab aserti deg wayen yerzan tifranin-a”. Ma d Luis Yanez, amanay (observateur) n Tdukli Tuṛufit, seg mi ay d-yuweḍ ɣer Nicaragua, netta yerfa yerna yettcennif ɣef udabu n tmurt. Mi ɛeddant tefranin, ula d netta yebder-d kra n tɣawsiwin ay izelgen am wakken ay d-iwet deg lqella n ṣṣfa deg wayen yerzan asseddu n tefranin-a. D acu kan, deg wass n 8 Nwembeṛ, mi iḥettet fell-as yiwen n uneɣmas, Yanez yenna-d: “D acu ay d-neqsed s tukerḍa n tuɣac ? Deg tsertit, tukerḍa n tuɣac nettat d asserbeḥ n win ay ixeṣren akked ussexṣer n win ay irebḥen. Ihi, deg tegnit-a, ur yelli ccek: akabar n Terni akked Mass Ortega d nitni ay irebḥen deg tefranin”.
 

Jose Daniel Ortega Saavedra, Alireza Mobtaker

Ihi akka, d Ortega ay irebḥen, yerna yerbeḥ s wegmuḍ (résultat) d ameqran. Deg 2006, Ortega yerbeḥ kan s 37,99% - yuɣ lḥal, deg Nicaragua, win ara irebḥen yessefk ad yesɛu 40% n tuɣac neɣ 35% ma yella yugar s 5 n tenqiḍin axṣim ay d-yusan ddaw-as. Tikkelt-a, akabar n Terni Tasandinit [n Ortega] yessaweḍ ad d-yawey 62% n tuɣac, dɣa nezmer ad d-nini d aneggez ay ineggez s igenni. Aya ad aɣ-yejj ad nesseqsi iman-nneɣ: ayɣer ay tuley s ukabar-a ? D acu kan, tiririt tban, yerna ad tt-naf ɣer wid-nni ay yeqqlen d igellilen ddaw udabu n yenyulibiṛaliyen (n uyeffus).

Daniel Ortega, seg yidis-nnes, yessedda tamurt war ma iḍurr nnfeɛ n teṛmisin (tikebbaniyin) tusligin (privées), am wakken, daɣen, ur yessaged imesftiyen (investisseurs) ibeṛṛaniyen akked wudusen (organismes) igraɣlanen n tedrimt (Asenduq n Tedrimt Agraɣlan [FMI], Tabanka Tamaḍlant [Banque Mondiale], atg.). Seg tama niḍen, Ortega ur ikukra i wakken ad iṣerref idrimen d imeqranen i lmend n uɛawen igellilen n tmurt, yerna amur ameqran seg Yinicaragwiyen d igellilen. Ass-a, d amur-a ameqran n tmurt ay yebɣan ad as-yerr lxir-nnes i Ortega, yerna iɛawed yefren-it. Agdud yeɛya seg wayt uyeffus ay yebɣan kan ad rebḥen tifranin akken ad d-rren ttaṛ, yerna ur sɛin kra n usenfar umɛin ara inefɛen tamurt. Ɣef waya, agdud iɛawed yefren “amenzaḍ [commandant] Daniel Ortega” i wakken ad ikemmel deg webrid-nnes, acku aṭas n tɣawsiwin ay mazal teḥwaj-itent Nicaragua, aya iban.

Kra nnan-d Ortega ur yelli yezmer ad yessiweḍ ad yesselhu tiɣawsiwin n tmurt (deg yeḥricen n tezmert, n usselmed, n tuccit, n tnezduɣt, atg.) lemmer ur t-id-tɛawen tegrawt n ALBA (Tamsisit Tabolivarit n Yiɣerfan n Temrikt-nneɣ - Alliance Bolivarienne des Peuples de Notre Amérique). Dɣa, imi Nicaragua tettekka deg tegrawt-a, Venezuela tɛawen-itt s yedrimen, ma d Cuba tɛawen-itt seg yidis n tezmert. D tidet, d tadukli-a n ayt uzelmaḍ n Temrikt Talatinit ay yejjan timura-a ad qqlent jehdent s wemɛawen, tagmat akked wemkemmal ay d-yettilin gar-asen. Yerna d aya ay yesrebḥen tadukli-nsen.
 

(1) Werɛad ur d-yeffiɣ wegmuḍ (résultat) aneggaru mi nella nettaru amagrad-a

(2) Deg kra n wuḍḍun ay d-itteddun, aɣmis n’Le Monde diplomatique’ ad d-yeqqel ɣer temsalt-a

(3) Deg 2005, Axxam n Ccṛeɛ Amenḍawi (constitutionnel) yefka ttesriḥ i uselway acolombi Alvaro Uribe i wakken ad yeḥkem tamurt i tikkelt tis snat. D acu kan, deg 2010, Axxam-a n ccṛeɛ yefsex lqanun-nni aydeg ara yessextir agdud ma yella ad iɛawed Alvaro Uribe ad yettwafren neɣ ala.





Courtesy of La Monde diplomatique
Source: http://www.monde-diplomatique.fr/carnet/2011-11-10-Nicaragua
Publication date of original article: 10/11/2011
URL of this page: http://www.tlaxcala-int.org/article.asp?reference=6208

 

Tags: Tabanka TamaḍlantAsenduq Amaḍlan n TedrimtNicaraguaDaniel OrtegaAnastasio SomozaFSLNTirni Tasandinit n Weslelli AɣelnawTamrikt TalatinitALBATamsisit Tabolivarit n Yiɣerfan n Temrikt-nneɣ
 

 
Print this page
Print this page
  Send this page
Send this page


 All Tlaxcala pages are protected under Copyleft.