TLAXCALA تلاكسكالا Τλαξκάλα Тлакскала la red internacional de traductores por la diversidad lingüística le réseau international des traducteurs pour la diversité linguistique the international network of translators for linguistic diversity الشبكة العالمية للمترجمين من اجل التنويع اللغوي das internationale Übersetzernetzwerk für sprachliche Vielfalt a rede internacional de tradutores pela diversidade linguística la rete internazionale di traduttori per la diversità linguistica la xarxa internacional dels traductors per a la diversitat lingüística översättarnas internationella nätverk för språklig mångfald شبکه بین المللی مترجمین خواهان حفظ تنوع گویش το διεθνής δίκτυο των μεταφραστών για τη γλωσσική ποικιλία международная сеть переводчиков языкового разнообразия Aẓeḍḍa n yemsuqqlen i lmend n uṭṭuqqet n yilsawen dilsel çeşitlilik için uluslararası çevirmen ağı la internacia reto de tradukistoj por la lingva diverso

 20/05/2013 Tlaxcala, the international network of translators for linguistic diversity Tlaxcala's Manifesto  
English  
 ABYA YALA 
ABYA YALA / Tenker tmes deg Miksik
Date of publication at Tlaxcala: 14/12/2010
Original: Le Mexique en guerre
Translations available: Español 

Tenker tmes deg Miksik

Ignacio Ramonet

 

Deg wass n 20 Nwembeṛ yezrin, yella-d wesmekti wis 100 n Tegrawla Tamiksikit. D tin ay d tagrawla timettit (révolution sociale) tamezwarut akk ay d-yellan deg lqern wis 20. Imḍebbren-nnes d sin n wasaḍen (héros) mechuṛen ɣer weɣref amiksiki : Emiliano Zapata akked Pancho Villa. D acu kan, ɣas ma yella kkan 100 n yiseggasen aya seg wasmi ay tezri Tegrawla-nni, tagnit n Miksik mazal-itt, deg waṭas n yeḥricen n tmeddurt, swaswa kan akken tella deg tallit-nni n 1910.

Pancho Villa

Emiliano Zapata akked Pancho Villa nnuɣen akken ad d-awyen tilelli i yiqeddacen ed yifellaḥen : nnuɣen akken ad asen-ḍemnen izerfan-nsen imettiyen (droits sociaux), ad tettuṣeggem tfellaḥt i lfayda n yifellaḥen, ad zemren akk medden ad ɣren deg uɣerbaz baṭel, yerna ad asen-yeḍmen uwanak (ddula) lḥeṛma ed laman.

Maca, 100 n yiseggasen sakkin, tameddurt, deg Miksik « mazal-itt, deg waṭas n yeḥricen, am wakken tella deg 1910 : idrimen ed lxir n tmurt atni gar yifassen n terbaɛt tamecṭuḥt n yimeṛkantiyen ay yesɛan ayla d ameqran, yugaren ayen nezmer ad t-nxayel, deg wakud aydeg iẓawaliyen ixuṣṣ-iten kullec ; ayen yebɣa weɣref (cceɛb) icemmet-it udabu ; izerfan n yiqeddacen ed yenmula (syndicats) ur jhiden ; adabu ur yettakf ḍḍmanat n llsas i wuḍɛifen ay yeḥwajen aḥuddu ; adabu amiksiki isemmeḥ deg lḥeṛma n tmurt akken ad yejj tiṛmisin (tikebbaniyin) tibeṛṛaniyin ad gent ayen ay asent-yehwan deg tmurt, yerna ṛṛay n tmurt atan gar yifassen n terbaɛt tamecṭuḥt yesɛan ayla, d tin yettxemmimen ɣef wayen ara yeffɣen fell-as yerna ur tettḥulfu, ur tettakf azal i wayen yeḥwaj wegdud ». (1)

Nnig tilufa-a tiberkanin, Miksik yenker deg-s, daɣen, wemgaru (ṭṭrad), neɣ, ɣas ini 3 n yemgura : amgaru amezwaru d win ay d-yettilin gar trebbaɛ n tmafya n tehyufin (maffia de la drogue), imi tirebbaɛ-a ttnaɣent gar-asent akken yal yiwet seg-sent ad teḥkem aḥric-nnes seg tmurt ; amgaru wis sin d win n trebbaɛ n Zetas (d tirebbaɛ n yiserdasen akked yemsulta [ibulisen] iqburen ay yeffɣen i webrid), yerna tirebbaɛ-a ttakrent medden, ttaṭṭafent-ten d imeṛhan yerna ssuturent tifdayin, am wakken ay ttakrent ayla n medden. Ma d amgaru wis kraḍ d win n yiserdasen akked yiɣallen usligen (forces spéciales) n Miksik ay d-yesseɣlin rrebrab ɣef yimezdaɣen n tmurt.

Washington teḥṛes Aselway Felipe Calderon (ay iɛawden yettwafren seg melmi kan) akken ad yennaɣ mgal trebbaɛ n ussetti n tehyufin (traffic de drogue), dɣa seg wass n 1 Dujembeṛ 2006, Calderon yuɣ awal yerna yebda « tummɣa »-nnes i lmend n ferru n taluft-a. D acu kan, ccwal ay d-yessenker s yimenɣi-a n daxel tmurt yegla s tmeddurin n wazal n 30.000 n medden … 

Simal txeṣṣer tegnit deg Miksik yerna simal tetteqqal tmurt-a d « awanak amezgul [Etat raté] » ay d-iweḥlen deg yiwet n tefxet ay izemren ad tt-tessiweḍ s agrireb. Imsellḥen ay yesfesden tamurt ttezzin, kessen, sserwaten deg tmiwa-nsen, war ma ugaden yiwen : iɣallen usligen n yigen (forces spéciales de l’armée) akked yiɣallen usligen n temsulta (police) ; tirebbaɛ timsellḥin « ay yettɛawanen » iserdasen ed yemsulta ; tirebbaɛ n yimenɣayen (tueurs) ay iqeddcen s webrid n « lqanun » ; imeggiyen (agents) imarikaniyen n CIA akked DEA akked yemsellḥen n Zeta (ay ittemmɣen, ladɣa, ɣef yiminigen ay d-yusan seg tmura niḍen n Temrikt Talatinit akken ad ddun (s tuffra) ɣer Marikan. Yerna, war ccek, d tirebbaɛ-a n Zeta ay igan tanegzart-nni (massacre) n 72 n yimunigen ay d-ufan mmuten deg wass n 24 Ɣuct deg uwanak amiksiki n Tamaulipas.

Yal aseggas, azal n 500.000 n yiminigen n Temrikt Talatinit ay d-yettasen ɣer Miksik akken ad kecmen ɣer Marikan. Mi ara kken ɣef Miksik, iminigen-a tɛeddayen fell-asen s wakk leṣnaf n wetɛeddi : ttaṭṭafen-ten yerna ḥebbsen-ten deg lbaṭel, ttekksen-asen ayla-nsen, ttakren-asen idrimen-nsen, ttɛerrin-ten, tɛeddayen ɣef lḥeṛma n tsednan-nsen … Yal 10 n tsednan timinigin, nezmer ad d-nekkes seg-sent 8 ayɣef tɛeddan; aṭas seg-sent ttaṭṭafent-tent trebbaɛ timsellḥin yerna ttarrant-tent d tiqeddacin-nsen neɣ ttḥettimen-tent akken ad ilint d tinkirin (prostituées). D tiwinas (timeyyatin) n yigerdan n yiminigen ay ttḥettimen ad qedcen am waklan. D igiman (luluf) n yiminigen ay yettwakaren, ttwaṭṭafen d imeṛhan. Tarbaɛt n Zetas, mi ara taker iminig yerna ad t-teṭṭef d ameṛhun, ad tessuter seg twacult-nnes (yellan deg tmurt-nnes taneṣlit neɣ deg Marikan) ad txelleṣ tafdayt (rançon) akken ad as-d-brun. « Tirebbaɛ n yiniɣiyen (criminels) smenyafayent ad akrent, tikkal, azal n 50 n yiminigen, yerna ad ten-ṭṭfent d imeṛhan, wala ad akren imḍebber ameqran n kra n teṛmist (takebbanit). Mi ara akren iminigen iẓawaliyen, yal yiwen seg-sen yesɛa tawacult ara ixellṣen gar 300 ed 1500 n yidulaṛen akken ad as-d-brun » (2). Maca ma yella umeṛhun-nni ur yufi ula d yiwen ara as-ixellṣen tafdayt-nnes, tarbaɛt-nni timselleḥt ad t-tneɣ. Yal tarbaɛt n Zeta tesɛa « agezzar »-nnes ay igezzmen iɣfawen i yimeṛḥan, yettqeddir-iten yerna yesserɣay tifekkiwin-nsen deg tbettit n wuzzal (3). Deg mraw (ɛecṛa) n yiseggasen-a ineggura, azal n 60.000 n yiminigen ay « iɛerqen » imi tiwaculin-nsen ur ssawḍent ad xellṣent tafdayt ayyes ara asen-d-brun …

Emiliano Zapata

Aselway n Miksik, Felipe Calderon, seg-a ɣer da ad izuxx s rrbeḥ ay yerbeḥ udabu amiksiki deg yimenɣi-nnes mgal tehyufin (drogues), am wakken ay yettzuxxu s tuṭṭfa n kra n yemḍebbren imeqranen n trebbaɛ n tehyufin. Calderon yefṛeḥ imi ay yesseqdec iɣallen n yigen (armée) i wakken ad yennaɣ mgal trebbaɛ n tehyufin. D acu kan, arraw n wegdud ur t-wufqen deg wanect-a. Yuɣ lḥal, iserdasen ur sɛin tarmit (ttejṛiba) deg wenrar n yimenɣi mgal tehyufin, yerna d aya ay ten-yejjan ad sseddayen aṭas n medden « deg leɣlaḍ ». D aya ay yeglan s tmeddurin n waṭas n yiɣarimen (civils).

Timiwa ay ḥekment trebbaɛ timeqranin n tehyufin (drogue) deg Miksik

Sseddayen medden « deg leɣlaḍ » ? Abel Barrera Hernández (umi yettunefk warraz n yizerfan n wemdan Robert F. Kennedy deg Marikan), ur yumin medden-a mmuten deg leɣlaḍ. Barrera yettwali adabu amiksiki yesseqdac amgaru mgal tehyufin (guerre contre la drogue) akken ur yettajja timetti ad d-tenṭeq ɣef wuguren-nnes: “Wid ay yettmettaten deg wemgaru-a - ɣef wakken d-yenna – d imdanen-nni uḍɛifen akk: d ineṣliyen n tmurt, d tisednan, d ilemẓiyen. Adabu amiksiki yesseqdac igen (armée) i wakken ad yessiged medden, ad yerwi tirebbaɛ-nsen, ad d-yesseɣli fell-asen rrebrab, ad yeqmeḍ urfan n tmetti, ad yessenṣel iɣallen n wegdud yerna ad yerr wid ay yettnaɣen ɣef yizerfan-nsen d imdanen ay yeffɣen i lqanun”. (4)

Seg yidis-nnes, adabu n Obama yettwali times-a ay inekren deg Miksik tezmer ad tcewwel ula d laman n Marikan. Taneɣlaft tamarikanit n tɣawsiwin n beṛṛa, Hillary Clinton, tenna-d: “Amihi [danger] n tehyufin la yettimɣur yerna deg kra n tegnatin, tirebbaɛ n tehyufin ddukklent akked trebbaɛ timsellḥin ay yettnaɣen ɣef yizerfan-nsent”. Clinton tenna-d daɣen ccwal n tmurt n Miksik n wass-a “icuba ccwal n tmurt n Colombia deg yiseggasen n 1980”.

Deg tidet, Iwunak Yeddukklen d nitni ay d tasebba tameqrant akk deg tnekra n tmes-a ay yeccan Miksik. Iwunak Yeddukklen d nitni ay d tamurt tameqrant akk ay yugin ad qqlent tehyufin (drogres) d tisaḍafin (légales). Azal n 90% [5] seg yemrigen (leslaḥat) n wakk tirebbaɛ timsellḥin timiksikiyen usan-d seg Yiwunak Yeddukklen. Ama d imrigen n trebbaɛ n tehyufin, ama d wid n trebbaɛ n Zeta, ama d wid n yigen, ama d wid n temsulta … Seg tama niḍen, Iwunak Yeddukklen d nitni ay d tamurt aydeg d-yettili ussetti (traffic) ameqran akk n tehyufin deg umaḍal. Deg Yiwunak Yeddukklen xeddmen-d tamarixwanat yerna d Imarikaniyen ay d infarasen (producteurs) imeqranen akk n yisafaren aydeg llant tehyufin (am temfiṭaminin [amphétamines] akked Ecstasy).

Nnig waya akk, Iwunak Yeddukklen d nitni d ssuq n tehyufin (drogues) ameqran akk deg umaḍal. Sḍis (setta) n yimelyunen n Yimarikaniyen ay yettwamelken s tkukayint … Yerna tamafya (mafia) ay iqeddcen deg Yiwunak Yeddukklen trebbeḥ-d amur ameqran seg yedrimen-nnes s ussetti (traffic) n tehyufin: 90% seg lfayda ay d-ittekken seg tehyufin (azal n 45 n yimelyaṛen n yidulaṛen) deg useggas itteddu ɣer lejyub n tmafya tamarikanit. Ma d tirebbaɛ-nni n tehyufin n Temrikt Talatinit, lfayda-nsent ur tettaweḍ ɣer 10% seg ujemmal …

Ihi, a win yufan, Washington ur yessefk ad tenṣeḥ (s yir nnaṣiḥa) Miksik akken ad tessenker amgaru (ṭṭrad) mgal tehyufin (drogues) deg wakal-nnes, wanag yessefk ɣef Yimarikaniyen ad zwiren ad ssizedgen axxam-nsen.

Tinqiḍin :

(1) La Jornada , México, 20 de noviembre de 2010.

(2) Ɣrem adlis igerrzen n Óscar Martínez aydeg ay d-yeḥka ayen yeẓra : Los migrantes que no cuentan. En el camino con los centroamericanos indocumentados en México , Icaria, Barcelona, 2010.

(3) Proceso , Mexico, 29 Ɣuct 2010.

(4) La Jornada , op. cit.

(5) El Norte , Monterrey, 9 Ctembeṛ 2010.






Courtesy of Mémoire des luttes
Source: http://www.medelu.org/spip.php?article680
Publication date of original article: 01/12/2010
URL of this page: http://www.tlaxcala-int.org/article.asp?reference=2968

 

Tags: MiksikTamrikt Talatinit Tegrawla Tamiksikit n 1910ZapataPancho VillaTahyuftTehyuftTihyufinTehyufinAmgaru n tehyufinWemgaru n tehyufinTamafya n tehyufinTmafya n tehyufinIgen amiksikiYigen amiksikiAserdas amiksikiUserdas amiksikiIwunak YeddukklenYiwunak YeddukklenAmiksikiUmiksikImiksikiyenYimiksikiyenIɣallen usligenYiɣallen usligenTamsulta tamiksikitTemsulta tamiksikitAmsaltu amiksikiWemsaltu amiksikiImsulta imiksikiyenYemsulta imiksikiyenIminigYiminigIminigenYiminigenTarbaɛt timselleḥtTerbaɛt timselleḥtTirebbaɛ timsellḥinTrebbaɛ timsellḥinTagrawla Tamiksikit n 1910Ameggi n CIAUmeggi n CIAImeggiyen n CIAYimeggiyen n CIA
 

 
Print this page
Print this page
  Send this page
Send this page


 All Tlaxcala pages are protected under Copyleft.