TLAXCALA تلاكسكالا Τλαξκάλα Тлакскала la red internacional de traductores por la diversidad lingüística le réseau international des traducteurs pour la diversité linguistique the international network of translators for linguistic diversity الشبكة العالمية للمترجمين من اجل التنويع اللغوي das internationale Übersetzernetzwerk für sprachliche Vielfalt a rede internacional de tradutores pela diversidade linguística la rete internazionale di traduttori per la diversità linguistica la xarxa internacional dels traductors per a la diversitat lingüística översättarnas internationella nätverk för språklig mångfald شبکه بین المللی مترجمین خواهان حفظ تنوع گویش το διεθνής δίκτυο των μεταφραστών για τη γλωσσική ποικιλία международная сеть переводчиков языкового разнообразия Aẓeḍḍa n yemsuqqlen i lmend n uṭṭuqqet n yilsawen dilsel çeşitlilik için uluslararası çevirmen ağı

 18/11/2018 Tlaxcala, the international network of translators for linguistic diversity Tlaxcala's Manifesto  
English  
 EUROPE 
EUROPE / Bekämpa rasismen – erkänn offren för Sveriges slavhandel
Date of publication at Tlaxcala: 21/10/2018
Translations available: Français 

Bekämpa rasismen – erkänn offren för Sveriges slavhandel

Maria Dexborg

 

”Det är viktigt att vi erkänner misstänkliggörandet, fördömandet, terroriseringen och våldet mot icke vita kroppar i Sverige, Europa och världen. Detta då vår utsatthet osynliggörs när den ej erkänns utan tystas”, skriver Maria Dexborg inför Frihetsparaden, som för andra gången arrangerades i Malmö.

Résultat de recherche d'images pour

Den 9 oktober år 1847 var dagen då den sista förslavade afrikanen blev fri från svensk ägo på den svenska kolonin Saint-Barthélémy och slaveriet i Sverige förklarades officiellt avskaffat. Afrosvenskarnas forum för rättvisa har under flera års tid arbetat för att uppmärksamma dagen som en minnesdag för att hedra alla människor som förslavades under Sveriges del av den transatlantiska slavhandeln samt öka kunskapen hos allmänheten avseende Sveriges historiska arv och knyta ihop afrofobi i dåtid och nutid.

Byn Carénage blev Gustavia 1787, tre år efter att kung Gustav III hade köpt ön Saint-Barthélémy av Frankrike. Svenska kungahuset bedrev en lönsam slavhandel från och till ön, 1877 såldes Saint-Barthélémy tillbaka till Frankrike, som än idag äger ön, med status av ˮutomeuropeiskt förvaltningsområde” (Collectivité d’outre-mer)”. Bild på Gustavia på svensk tid. Okänd konstnär från tidigt 1800-tal. © Statens Maritima Museer. Foto Björn Hedin, SMM. Öns statsvapen visar symbolerna på dess efterföljande ägare: Malteserorden, Svnska riket of franska riket (Tlaxcalas anm.)

http://tlaxcala-int.org/upload/gal_19108.jpg

Tänk om Sveriges makthavare kunde erkänna sitt historiska arv och instifta den 9 oktober som en officiell minnesdag. Tänk om våra makthavare kunde ta ansvar och inse att landets koloniala historia påverkar afrosvenskar än i dag. I tider som dessa, det vill säga i efterdyningarna av valet 2018, känns det viktigare än någonsin att alla som har möjlighet är med och påverkar så rasismen inte ökar ytterligare. För verkligheten är den att vi lever i en tid när delar av Sveriges befolkning har valt att rösta fram rasister och nationalister i maktpositioner.

Vi lever i en tid när känslan av rädsla infinner sig hos oss som tillhör minoritetsgrupper i vårt samhälle. Normaliseringen av rasism har pågått under flera års tid. Numera kan den så kallade vardagsrasismen uttryckas och uppvisas öppet på olika platser i vårt samhälle utan att någon reagerar. Vi med ”icke vita kroppar” är alla måltavlor för rasism, inklusive våra barn.

I Sverige har vita som ej drabbas av rasism en tendens att förminska och förneka allvaret i rasismens existens och dess konsekvenser, sannolikt för att de ej drabbas själva. Det är viktigt att vi erkänner misstänkliggörandet, fördömandet, terroriseringen och våldet mot icke vita kroppar i Sverige, Europa och världen. Detta då vår utsatthet osynliggörs när den ej erkänns utan tystas. Rasismen i Sverige är en normalitet och en verklighet för alla som drabbas. Vår frihet och tillgång till våra mänskliga rättigheter är mer hotad än någonsin!

Den afrosvenska befolkningen som även kan benämnas som den osynliga synliga minoriteten, är en särskilt utsatt grupp i det svenska samhället. Afrofobin, den form av rasism som drabbar människor med afrikanskt ursprung, är universell. Sverige är inget undantag utan afrofobin har existerat i drygt 400 års tid i vårt land. I Sverige förekommer en systematisk strukturell diskriminering och i statistiken blir det synligt hur afrofobin, rasismen drabbar redan utsatta grupper i vårt samhälle.

Förenta nationerna har utlyst ett decennium 2015–2024 då samtliga medlemsländer ska lägga ett särskilt fokus på människor med afrikanskt ursprung och deras utsatthet. Hittills har dock Sverige i likhet med övriga medlemsländer lyst med sin frånvaro i det aktiva arbetet för en förändring av afrosvenskars livssituation i Sverige. Det arbete som sker i Sverige för att bekämpa afrofobi bedrivs av civilsamhället.

Ett exempel på detta är Frihetsparaden som Afrosvenskarnas forum för rättvisa anordnar för andra året i rad i Malmö. När min ordförande Malcolm Jallow berättade om sin idé och tankar om Frihetsparaden förra året kände jag att detta vill jag vara med och förverkliga. Så som en del av Afrosvenskarnas forum för rättvisa var jag med och arrangerade den första Frihetsparaden år 2017. Det är en viss känsla när en inser att nu skapar vi historia tillsammans. Det var helt magiskt att följa hur vi antirasister tillsammans mobiliserade.

Malcolm Jallow på Frihetsparaden 2017.

I år känns det viktigare än någonsin att vi för allmänheten visar att det finns ett motstånd mot rasismen i vårt samhälle. Det viktigt att vi som antirasister har en gemensam solidarisk mobilisering, särskilt efter valet 2018. Vi måste förstå att vår motpol under flera års tid har satsat högt och varit oerhört målinriktade. Vi ser konsekvenserna av detta i dag. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något och bidra i kampen mot rasism. Vi har alla ett ansvar då vi alla är en del av systemet.

Syftet med Frihetsparaden är att minnas och hedra alla de som förslavades under den transatlantiska slavhandeln och samtidigt mobilisera antirasister för att driva en gemensam kamp mot alla former av rasism i vårt samhälle. Det är vår förhoppning att Frihetsparaden skall bli större och större för varje år som går och sprida sig över landet i likhet med Prideparaden.

Frihetsparaden bygger på samverkan mellan organisationer inom civilsamhället och politiska partier. En arbetsgrupp bestående av representanter från YPFDJ Skåne, Antirasistiska filmdagar, Kiswa Skåne och Vänsterpartiet arbetat ihop årets program. Något som bör nämnas är att i år har flertalet inbjudna politiska partier svarat med tystnad förutom Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. Så såg det ej ut förra året.

Det är en enorm besvikelse att våra lokala politiker inte tar mer ansvar i frågan om afrofobi och rasism. Tystnaden kan tolkas som ett tecken på motvilja och bristande ansvarskänsla hos människor i maktposition när det gäller frågan om rasism. Vilket stämmer överens med det mönster som vi ser när det gäller kampen mot afrofobi på nationell nivå. Det är med sorg i mitt hjärta jag konstaterar att ingen konkret förändring har skett till det bättre gällande afrosvenskars livsvillkor i Sverige under det gångna året.

Vi har under flera års tid ställt samma krav på förändringar, förbättringar och politiska reformer som kan gynna afrosvenskars livsvillkor Sverige. Vi är medvetna om att förändring tar tid, men det smärtar att se att stegen mot förändring inte ens har påbörjats och det i sig är problematiskt. Hur mycket fakta krävs? Hur många utsatta krävs innan förändringen skall komma alternativt påbörjas?

Några av våra krav:

  • Att människor med afrikanskt ursprung skall värderas på samma sätt som övriga delar av befolkningen. Att Afrosvenskar både i teori och praktik skall få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda i likhet med alla andra.

  • Jämlikhet i alla forum och att vi skall bli sedda som kompetenta individer

  • Att jämlikshetsdata införs i syfte att synliggöra strukturer som skapar ojämlikhet

  • Att vi skall ges samma förutsättningar i de olika samhällsrummen såsom arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, skola och utbildning, vården och i rättskedjan.

Afrosvenskar ska få avkastning på sin adekvata utbildning och ges samma förutsättningar som övriga befolkningen. Misstänkliggörandet och rasprofileringen av afrosvenskar måste upphöra. Likaså måste polisens kunskap gällande hatbrott med afrofobiska och rasistiska motiv öka, främst de som arbetar i yttre tjänst. Vidare måste rutiner utformas för hanteringen av hatbrott inom polisen.

Afrofobin som våra barn möter i sin vardag och skolans värld skall hanteras samt förebyggas. Vidare vill vi att allt undervisningsmaterial skall ses över. Detta då flertalet böcker har ett rasistiskt språkbruk, vilket reproducerar en ny generation av utsatta människor med trauman. Vi kämpar för att afrosvenska familjer skall bemötas på samma sätt av socialtjänsten som övriga delar av befolkningen och att afrosvenskar skall ges samma tillgång till bostadsmarknaden.

Frihetsparaden 2017


Opinionscaféet: Afrofobi i arbetsmarknaden

Tisd. 23 oktober 2018 kl. 18

Tegelhuset Bricks
Dicksons väg 3, 213 68 Malmö

Arrangör Malmös Unga Muslimer

Varför är afrosvenskar den grupp som får lägst avkastning på sin adekvata utbildning? Vad är rasistiska mikroaggressioner och hur hör de hemma i ett samtal om afrofobin på den svenska arbetsmarknaden?

Malmös unga muslimer i samarbete med Ibn rushd arrangerar en föreläsning som kommer att synliggöra afrofobin och utsattheten för afrosvenskar på dagens arbetsmarknad. Var delaktig i en dialog
om vad vi kan göra utifrån våra egna handlingsutrymmen.

Veckans gästföreläsare är Maria Dexborg. Maria är vice ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa som är en ideell förening som arbetar mot alla former av rasism och diskriminering med fokus på afrofobi.





Courtesy of Feministiskt Perspektiv
Source: https://feministisktperspektiv.se/2018/10/08/bekampa-rasismen-erkann-slavhandel/
Publication date of original article: 08/10/2018
URL of this page : http://www.tlaxcala-int.org/article.asp?reference=24383

 

Tags: AfrosvenskarAfrofobiSvensk slavhandelRasismDiskrimineringSverigeFrihetsparadenJämlikhet
 

 
Print this page
Print this page
Send this page
Send this page


 All Tlaxcala pages are protected under Copyleft.